lördag 21 mars 2020

Coronaekonomi

Antag att Corona håller på ett år och att under den tiden så behöver staten stötta 25% av alla arbetstillfällen för att inte företagen ska gå i konkurs. Sveriges statsskuld kommer då att öka från 22% till 47%. Fortfarande inte en stor statsskuld. Sverige kommer att återgå till en stark ekonomi efter det att Corona är bakom oss.
Statsskulden 1980-2020. Källa: Riksgälden

måndag 16 mars 2020

Ekonomi och Coronavirus

Många funderar på om Coronasmittan kommer att knäcka ekonomin totalt, dvs att resultatet skulle bli att vi går in i en depression likt den på 1930-talet eller värre.

Svaret på den frågeställningen är mycket enkelt. Nej. 
I Sverige som i övriga västvärlden har kapitalbasen ökat markant sen slutet av andra världskriget. 
Våra samhällen, i väst och stora delar av resten av världen, har tack vare globalisering och långvarig högkonjunktur aldrig varit rikare än vad de är idag. Välståndet betyder att resurserna för att hantera effekterna av smittan är enorma. 
Inte nog med att kapitalbasen som andel av BNP har ökat, även BNP per capita har ökat med två till tre gånger, samtidigt som befolkningen har ökat. I övriga världen har ökningen i många fall varit ännu större, till exempel i BRICS. 
När vi om några år tittar tillbaka på de ekonomiska effekterna av Coronaviruset kommer vi bara att se ett litet blipp på kurvan. Vi kan och vi ska koncentrera oss på den medicinska och mänskliga dimensionen med fast vetskap om att pengarna som behövs också kommer att finnas tillgängliga. 

lördag 7 mars 2020

Coronaviruset Covid-19

Ett virus som alla andra?

Många verkar tro att Coronaviruset är som ett vanligt vintervirus men kanske lite mer allvarligt bara. Så är det inte. Det finns anledning till oro. Det är främst av tre skäl.


A. Smittsamhet

Hur lätt viruset smittar mäts med hjälp av en variabel som kallas R0. Det speglar hur många människor som smittas av ett enstaka fall. Det är ett teoretiskt värde eftersom massa faktorer spelar in när någon blir smittad. Ett vanligt influensavirus har värdet 1,3. Corona har enligt WHO mellan 1,4 och 2,5, andra tror att det kan vara ännu mer. 

B. Dödlighet

CFR (står för Case Fatality Rate) är lika med antalet döda genom antalet smittade. Det är svårt att mäta eftersom nämnaren är osäker och dessutom tidsförskjuten från täljaren. Men WHO uppskattar den till 3,4% medans somliga tror att siffran kommer att justeras, uppåt av tidsfaktorn och nedåt av mörkertalet av smittade. I vilket fall är den mycket högre än influensa som typiskt har CFR 0,1%.

C. Avsaknad av läkemedel 

Det finns för närvarande varken medicin eller vaccin. Många duktiga forskare jobbar för högtryck för att komma fram med ett vaccin, olika uppgifter finns om hur lång tid det kommer att ta men vi talar om storleksordningen ett år, kanske lite snabbare.

Hur besegras Corona?

Det finns vissa motmedel och saker som inger hopp, som vanligt är det inte bara mörker. Vi har tillgång till bra tester. I Sverige finns en fungerande infrastruktur för spårning smittspridning, som kan hjälpa till att sakta ner förloppet. Det går att minska sannolikheten för smittan (R0) genom att ändra beteenden som är riskabla. Exempelvis är det dåligt att resa till Wuhan eller norra Italien just nu, det är väldigt bra att tvätta händerna noggrant och att nysa i armvecket. Det mest extrema exemplet är påtvingad karantän som i Wuhan. Det är värt att vidta åtgärder för att minska smittan för det köper oss tid. De allra flesta som smittas kommer att klara sig men redan har 3500 människor dött och fler kommer det att bli innan smittan är över. Att världens myndigheter vidtar åtgärder är motiverat.

Bästa möjliga utfall

I framtiden kommer Corona antingen att klinga av av sig själv på grund av att många redan har haft det eller så kommer det att finnas vaccin och mediciner. Det bästa utfallet är att så få som möjligt har dött fram till dess. Det är värt att kämpa för även om det har ett högt pris i termer av att många måste ändra sitt beteende den närmaste tiden.

måndag 2 december 2019

Nationalräkenskaperna och den ekonomiska kollapsen

Sverige står på ruinens brant hävdar somliga populister. Med anledning av det kastade jag ett getöga på statistiska centralbyråns nationalräkenskaper. Det är liksom själva antitesen till fake news. Om SCB någon gång skulle komma på att de räknat lite fel så kommer långa och omständliga förklaringar och rättelser. Gott så.

Ibland är det inte så dumt att lyfta blicken lite. Titta på lite längre sikt. Sedan år 1980 har sveriges nominella BNP ökat med en faktor 2,3. Samtidigt har befolkningen ökat med faktorn 1,24. BNP per person har alltså ökat med 2,3/1,24=1,85. 24 procent fler människor som är 85 procent rikare. Inte så illa.
Källa: SCB
Det som är extra spännande är att 1980 var bruttoinvesteringarna bara 20 procent av ekonomin. Idag är de 30 procent. Det har aldrig investerats så mycket som nu. Ökningstakten ökar.

Ekonomins högborg står inte inför en omedelbar kollaps
Ekonomisk kollaps? Inte direkt. Snarare en ekonomisk högborg med ståtliga murar och breda vallgravar.

tisdag 23 juli 2019

Grexit fyra år senare - vad hände sen?

Det är nu fyra år sen Grekland upplevde sin senaste skuldkris. Strax efter midsommar 2015 kulminerade den innan "trojkan" gav Grekland villkor som var tillräckligt anständiga för att rädda ansiktet på de (flesta) inblandade och Grekland kunde fortsätta som medlem i valutaunionen. Många dömde ut Greklands långsiktiga ekonomiska utsikter. Fick de rätt? Fungerar den Grekiska ekonomin efter Eurokrisen? Lite fakta behövs rotas fram, först och främst räntan på grekiska statsskulden.
Ser ju bra ut, som om investeringarna äntligen kan börja ta fart om det finns en fungerande kapitalbildning. Där är den positiva nyheten att sparandet förväntas stiga i år för åttonde året i rad sen lågvattenmärket efter finanskrisen. Då borde väl BNP kunna öka?
Jodå, BNP bottnade året efter Brexit men är nu åter på väg upp. IMF spår att det ska fortsätta på rätt väg. Det enskilt största ekonomiska problemet är arbetslösheten, som sjunker, fast från brutalt höga nivåer.
Det är långt kvar till 8% arbetslöshet som rådde före finanskrisen.

Sammantaget kan man säga att de som dömde ut Grekland för fyra år sedan verkar få fel, och att landet som med rätta kallar sig för antikens och västerlandets vagga sakta men säkert håller på att resa sig ur en ekonomisk svacka vars varaktighet med historiskt perspektiv är kort. Ett årtionde är inte lång tid för ett av världens mest anrika länder. Chalázi Elláda, heja Grekland!

tisdag 16 juli 2019

Faster Harder Scooter

Dagens Industri rapporterade den 28 april att elscootrar har så kort livslängd som 40 dagar innan de behöver skrotas. Tidningen citerade en anonym källa inom finansvärlden som avstått att investera på grund av oklarheterna kring kostnadstäckningen.

Må så vara att en elscooter som kostar 3000 kronor förslits på 40 dagar. Det är 75 kronor per dag i snitt. Antag att den rullar 15 km per dag, då är är det 50 kr per mil, dvs lika mycket som en bil. Men den är fortfarande framdriven av el istället för fossila bränslen.

Elscootern anklagas för att vara farlig. Visst är det farligt att blanda bilar och elscootrar men detsamma kan sägas om att blanda all annan trafik med bilar. Lösningen behöver inte vara att förbjuda scootrarna, det kan finnas andra alternativ med utbyggnad av cykelbanor med mera. Ny teknologi i bilar kommer att minska antal olyckor med oskyddade trafikanter i en snar framtid, det finns med i planerna hos såväl EU som EuroNCAP.

Framtidens städer behöver förtätas för att vi ska uppnå miljömålen och då behöver det finnas en mångfald av transporter. Vi kan inte förlita oss på fler bilar. Vi behöver prova oss fram till fungerande transportsystem för moderna städer. Elscootrar, elcyklar och framtida innovationer kan mycket väl vara en del av det.

För övrigt är jag helt säker på att det går att bygga elscootrar som inte förslits på 40 dagar. Det vi ser på gatorna nu är bara första generationens produkt. I framtiden kommer elscootern att bli alltmer ekonomiskt hållbar och klimatsmart.



söndag 17 mars 2019

Att äta eller inte äta kött - det är frågan

Det är idag vanligt att hitta argument för en minskning av köttätandet, eller till och med veganism. De tre vanligaste skälen som framförs går att förenkla till

  1. Rädda Världen
  2. Oetisk djurhållning
  3. Lev längre
Några kommentarer kring de tre huvudsakliga argumenten.

1) tanken på att rädda världen genom att minska köttkonsumtionen handlar i huvudsak om att det går åt mycket mer fossil energi för att framställa kött jämfört med växtbaserad mat (ett sidoargument handlar om kofisar men jag tänkte lämna det därhän och fokusera på icke cirkulärt fossilt koldioxid som i motsats till metan inte bryts ner i atmosfären). Detta huvudargument stämmer. Ska vi påverka utsläppet av koldioxid är det ett effektivt sätt att dra ner på såväl kött som mejeriprodukter. Detsamma gäller såklart även fjäderfä, fisk och skaldjur. Observera att det finns ett undantag. Om köttet kommer från fritt betande djur i närområdet, då blir det naturligtvis inget nettoutsläpp av fossilt koldioxid eftersom djuren är en del av ett naturligt kretslopp och transportbehovet jämförbart med odlade livsmedel. Värt att notera är att en väldigt liten del av allt kött framställs på det här klimatsmarta sättet. 


2) Den högt automatiserade och industrialiserade djurhållning står för majoriteten av köttproduktionen i den industrialiserade delen av världen. Djuren lever i minimala utrymmen och pumpas fulla med antibiotika för att inte insjukna av de undermåliga levnadsförhållandena. Den billiga kycklingfilén och extrapriset på fläskkotletterna i kyldisken kommer till priset av svinaktig behandling av tamdjur. Att inte köpa billigt industrikött är ett verksamt sätt att sätta press på producenter och i förlängningen myndigheter på att ändra den skamfulla djurhållningen. Det finns väl omhändertagna djur på välskötta gårdar som säljer utmärkt kött, som absolut inte får förväxlas med Icas "I Love Eco" eller något annat marknadsföringstrick. Återigen är det en försvinnande liten del av alla djur som verkligen har fötts upp på ett okej sätt. Även detta huvudargument håller för granskning, förutom i vissa undantagsfall med jordbrukare som är eldsjälar och låter sina djur leva ett naturligt och värdigt liv.
Glada utegrisar på Hällingsbo gård i Gråbo, Västergötland.
3) Under många år har forskningen kring kostens påverkan på våra vanligaste sjukdomar varit starkt eftersatt. Det beror helt enkelt på att det ur läkemedelsindustrins perspektiv har ansetts vara mer lönsamt att ta fram mediciner som behandlar dessa sjukdomar istället för hitta enkla och billiga förebyggande åtgärder, till exempel kostbaserade. Runt millenieskiftet började forskningen äntligen ta fart och vi står snart inför en bättre förståelse av hur olika livsmedel påverkar hälsan och också hur bakteriefloran i tarmarna spelar in. Jag har läst argument för bägge sidor, de som säger att kött är dåligt för hälsan och de som anser att det inte är det. Jag kan inte se att den diskussionen är helt avgjord ännu och det kan mycket väl vara så att svaret kommer att bli olika beroende på såväl genetik som tarmflora. En delfråga som verkar vara avgjord är att man bör dra ner på charkprodukter som innehåller nitritsalt (E250), till exempel skinka, bacon, korv och leverpastej. Livsmedelsverket rekommenderar just nu år 2019 att bara en "mindre del" av totalt max 500 gram  kött per vecka ska vara charkprodukter.

För att sammanfatta så är det bra för klimatet att äta mindre kött, bra för den nödvändiga omställningen till en mer etisk djurhållning och kanske är det också bra för hälsan, men om det sistnämnda tvista fortfarande de lärde. Vi vet nog snart mer i frågan. Om man köper närproducerat kött från stolta gårdsuppfödare med full transparens kring sina metoder och värdiga förhållanden för djuren, då tycker jag att man ska låta sig väl smaka. I Göteborg finns det att få hos bland annat Gudagott i Majorna och Lammet & Bonden i Stannum utanför Gråbo. Många restauranger har hakat på trenden och köper sitt kött från långsiktigt hållbara gårdar. Vad är då svaret på frågan om att äta eller inte äta kött? Att äta mindre men bättre kött är svaret. Det är framtidens melodi.